Influensa sprids främst via droppsmitta från hosta och nysningar, men även via kontakt med förorenade ytor. Viruset infekterar luftvägarna och ger upphov till feber, hosta, muskelvärk och allmän sjukdomskänsla. Hos äldre, små barn och personer med nedsatt immunförsvar kan influensan leda till allvarliga komplikationer såsom lunginflammation, hjärtmuskelinflammation och i värsta fall dödsfall. Globalt uppskattar WHO att säsongsinfluensa orsakar mellan 290 000 och 650 000 dödsfall varje år. I Sverige rapporteras varje år tusentals sjukhusinläggningar till följd av influensa, och dödstalen kan under hårda säsonger uppgå till 2 000 personer. Totalt uppskattas mellan 5–15 % av befolkningen insjukna i influensa varje säsong, vilket i Sverige motsvarar mellan 500 000 och 1,5 miljoner personer per år.

Virusets förmåga att förändras gör det extra utmanande. Genom s.k. antigen drift sker gradvisa mutationer som ger upphov till nya varianter som immunsystemet inte känner igen. Detta är orsaken till de årliga epidemierna. Vid s.k. antigen shift, som är mer drastiskt, sker genetiska omkombinationer som kan resultera i helt nya subtyper med potential att orsaka pandemier, exempelvis spanska sjukan 1918, Hongkonginfluensan 1968 och svininfluensan 2009. Spanska sjukan orsakade över 50 miljoner dödsfall globalt och är ett tydligt exempel på influensans förödande potential.

Vaccination är det främsta verktyget för att skydda befolkningen. Trots detta krävs det nya formuleringar varje år på grund av virusets ständiga förändringar, och skyddseffekten är ofta begränsad. Effektiviteten ligger generellt mellan 40–60 %, och vissa år är den ännu lägre. Vaccinerna måste ofta produceras i ägg, en långsam process som tar 6–9 månader och innebär risk för så kallad äggadaption, vilket kan försämra vaccinets matchning mot cirkulerande virusstammar.

Samtidigt är vaccinationstäckningen i riskgrupper långt ifrån optimal. I Europa är det bara cirka 45 % av äldre som vaccinerar sig, och i många länder är siffran betydligt lägre. Detta bidrar till högt antal sjukhusinläggningar och hög belastning på sjukvårdssystemen under vintermånaderna. Dessutom är dagens injicerbara vacciner främst utformade för att förhindra sjukdom snarare än smittspridning, vilket gör att influensan fortsatt cirkulerar i samhället trots bred vaccination.

Forskningen har riktat fokus mot att utveckla universella vacciner som kan ge bredare och längre skydd. Ett viktigt spår är att identifiera konserverade antigen som inte förändras lika snabbt och därmed kan stimulera ett immunsvar som står sig över flera säsonger. Nasala vacciner har här en särskilt intressant roll eftersom de kan inducera både lokalt IgA-baserat skydd i slemhinnorna och systemiskt IgG-svar. Detta innebär att man inte bara förhindrar allvarlig sjukdom utan även blockerar viruset redan i näsan och hindrar smittspridningen. IgA ger också ett "bredare" skydd som har större sannolikhet att skydda mot mutationer än IgG vilket är ett viktigt argument för mukosala vaccin.

Ett nasalt vaccin kan också ge snabbare skyddseffekt eftersom det aktiverar immunsystemet direkt vid infektionsporten. Studier visar att mukosala vacciner kan sänka det effektiva reproduktionstalet (Rₑ) till under 1, vilket teoretiskt kan stoppa ett utbrott innan det sprider sig i befolkningen. Möjligheten att administrera ett nasalt vaccin i hemmet minskar dessutom behovet av sjukvårdsresurser och logistiska insatser, något som är avgörande vid en pandemi.

Abera Bioscience arbetar aktivt med att utveckla ett sådant nasalt influensavaccin baserat på BERA-plattformen. Plattformen möjliggör snabb design och produktion av vaccin, vilket ger en unik fördel vid en pandemihotande situation. Vaccinet är designat för att ge både brett och långvarigt skydd och kan snabbt skalas upp för massproduktion till rimliga kostnader. Dessutom kan vaccinet distribueras i förfyllda sprayer, vilket gör det möjligt att använda utan utbildad vårdpersonal. Denna kombination av snabbhet, effektivitet och användarvänlighet gör teknologin till en potentiell game changer i kampen mot framtida influensapandemier.

Utvecklingen av nästa generations influensavacciner är avgörande för att stärka vår globala beredskap och minska dödligheten och sjuklighet kopplad till influensa. Genom att kombinera konserverade antigen, nasalt skydd och moderna produktionsmetoder kan vi stå bättre rustade inför nästa stora hot.

Källor:

WHO Influenza Fact Sheet.

Folkhälsomyndigheten, Influensarapporter.

Krammer et al., Nature Reviews, 2018.

För mer information om Abera, vänliga kontakta:
Maria Alriksson, VD
Telefon: +46 (0) 70 433 04 49
E-post: info@aberabio.com
Hemsida: www.aberabio.com